"Den sista bastionen har fallit. Även jag har slutat äta lättmargarin. Beslutet tog jag för två veckor sen. Lättmargarinet i kylskåpet åkte rakt ner i soppåsen. Adjöss med dig, tänkte jag. Nu äter jag bara Bregott och riktigt smör, det vill säga naturliga animaliska fettprodukter.
Sen 50-talet har animaliskt fett, det vill säga grädde och smör, setts som vägen till mänsklighetens undergång. Detta trots att alla bebisar under hela mänsklighetens historia fått sin första näring från den bästa av alla naturprodukter, nämligen modersmjölken.
I slutet av 80-talet började de konstgjorda lättmargarinerna lanseras på bred front, produkter som skulle rädda oss från cancer, diabetes och övervikt. Barnen fick bara dricka lättmjölk och bara breda lättmargarin på smörgåsarna.
Det är förresten lustigt, att det hela tiden har hetat "smörgås", trots att det gulaktiga, som smetats på brödet inte ens varit i närheten av att kunna kallas smör.
Men margarinindustrin har med skicklig marknadsföring fått oss att tro, att deras konstgjorda gula gegga varit detsamma som smör.
Men margarin är alltså inte smör utan en konstgjord kemisk-teknisk produkt, som är så långt ifrån smör man kan komma.
Den person i Sverige, som mest förknippas med jakten på smörförfalskningarna och margarinbluffen heter Gunnar Lindgren, civilingenjör och miljökämpe. Han började forska i margarinerna, sen en anställd vid Carlshamns margarinfabrik i Karlshamn avslöjat för honom hur margarintillverkningen gick till och att denne aldrig i livet skulle låta sina barn äta margarin.
Margarinerna framställs av raffinerade vegetabiliska oljor (rapsolja, palmolja och kokosfett), ofta av sekunda kvalitet. Margarinet processas fram i olika steg med hjälp av kemiska ämnen som aceton, bensin, fosforsyra, vätgas, blekmedel, nickel och natriummetylat. I slutfasen tillsätts färg- och aromämnen för att margarinet ska se ut som smör och smaka som smör.
Orsaken till att jag själv från början valde smörgåsmargarin var förstås konsistensen. Till skillnad från kylskåpskallt smör är margarinet mjukt och lätt att breda på mackorna.
Nu vet jag bättre. För att margarinet ska få sin behagliga bredbara konsistens slås fettmolekylerna sönder. Det kallas omestring. På kemisk väg skiljs fettsyrorna från glycerolmolekylen och binds sedan återigen till denna, men nu på ett slumpmässigt och onaturligt sätt. Det ämne, som används vid omestringen heter natriummetylat. Under processen omvandlas detta till metanol (Källa: Livsmedelsverket).
Lättmargarinernas fenomenala framgångar beror på smörets påstådda farlighet. Smör var cancerframkallande och ökade risken för diabetes och hjärtinfarkt. Lätt-margarin däremot var nyttigt. Det minskade kolesterolhalten i blodet. Man gick ner i vikt och garanterades evigt liv.
Så enkelt visade det sig nu inte vara. Sen det fettsnåla margarinet slog igenom i slutet av 80-talet har antalet cancerfall ökat, inte minskat. Fler människor än någonsin får diabetes och fetma har blivit ett av våra största samhällsproblem.
Nu påstår jag inte att det finns några enkla raka samband här. Att alltfler drabbas av välfärdssjukdomar beror också på ändrade livsmönster, det vill säga ökat stillasittande, brist på motion, ökad konsumtion av godis, läsk, glass, kaffebröd, pizza, pommes frites, alkohol och allt större mängder socker i vanliga livsmedel.
Hur farliga lättmargarinerna är, är heller inte utrett. Ändå väljer jag att i fortsättningen äta smör - i hopp om att det som kommer från våra kossor väl ändå inte kan vara farligt.
[email protected]
